Järnbrist – symptom, orsak och behandling

Publicerad 2020-06-11

Järnbrist är ett av världens vanligaste bristtillstånd. Även om det är lite ovanligare i Sverige än andra platser finns det ganska många som har låga järnnivåer. Och det är värt att hålla koll på dem – järnbrist kan leda till blodbrist (anemi), som har besvärliga symtom och ofta kräver vård.

Järnbehovet är som högst i tonåren, vilket också är en period i livet då många slarvar med sin kost. Dessutom har fertila kvinnor ett större behov än män. När du blir äldre kan det bli svårare att ta upp den näring man får i sig, däribland järn. Mineralämnet är dock alltid viktigt, och järnbrist kan uppstå under alla delar av livet.

Vissa grupper löper större risk för att drabbas än andra, och det kan vara bra att veta om du är del av någon av dem så att du kan öka ditt intag. Men vad är egentligen de bakomliggande orsakerna, och hur kan du behandla järnbrist när du väl drabbats?

Symptom på järnbrist

Vi börjar med att titta på symptomen och hur de uppstår; järnbrist leder nämligen till blodbrist (anemi). När järnbrist orsakar blodbrist brukar det kallas för just järnbristanemi. Om vi backar lite är det lätt att förstå varför det är ett tillstånd med konsekvenser för vår hälsa. Två av järnets viktigaste funktioner är nämligen att transportera syre. Detta görs genom att vara del av två proteiner: hemoglobin och myoglobin.

Och när man tittar på dessa uppgifter förstår man varför järnbrist kan göra så stor skillnad i kroppen. Det påverkar faktiskt vår kropps möjligheter att transportera syra från luften vi andats in, t ex genom vårt blod. När detta fungerar sämre uppstår symptomen på en järnbrist. Förutom att vara del i hemoglobin och myoglobin ingår järn också i vissa av våra enzymer.

Några symptom på järnbrist är:

• Ovanlig trötthet

• Koncentrationssvårigheter

• Andfåddhet

• Huvudvärk

• Hjärtklappning

• Yrsel

• Susande öron

Symptomens styrka spelar inte alltid hur allvarlig järnbristen är. Ibland kan de med mer kraftig järnbrist ha diffusa och svaga symtom, trots att bristen i sig har stora konsekvenser inuti kroppen. Och därför kan det vara bra att både motverka och kolla upp en misstänkt järnbrist.

Om blodbrist till följd av järnbrist inte behandlas kan besvären förvärras. Dessutom måste hjärtat jobbade hårdare för att fungera med färre röda blodkroppar, vilket över tid kan skada det.

Hur vanligt är järnbrist?

Men hur vanligt är järnbrist egentligen? Jo, det är faktiskt svårt att säga. Precis som med många andra bristtillstånd finns troligen ett stort mörkertal, eftersom långt från alla som lider av det söker vård och får en diagnos. Och symtomen på järnbrist kan lätt härledas till andra orsaker – hur många är t ex inte ovanligt trötta eller har svårt att koncentrera sig under stressiga perioder i livet?

Orsaker till järnbrist

Brist på järn kan ha flera underliggande orsaker som dessutom kan samspela. För det första kan järnbrist handla om att intaget av järn från kosten helt enkelt för lågt. För det andra kan kroppen av någon orsak ha svårt att ta upp den näring som faktiskt når tarmen, där järn tas upp.

Allra vanligast i västvärlden är att vi inte lyckas ta upp det järn vi får i oss, snarare än att vi inte äter tillräckliga mängder. Och det finns en rad olika orsaker till att detta händer. Några vanliga orsaker till järnbrist är:

• Menstruationsblödningar, speciellt rika blödningar

• Mag- och tarmsjukdomar

• Svårigheter att ta upp järn från kosten

• Hård träning

• Dåligt kompenserad blodgivning

Utöver dessa orsaker kan ensidig kost också ha sin plats i utvecklingen. I takt med att fett och socker tar vitaminer och mineralers plats på tallriken ökar förekomsten av bristsjukdomar, däribland järnbrist. Men den ljusa sidan av denna orsak är att den är ganska enkel att göra något åt – det räcker med att börja äta mer livsmedel som innehåller mycket järn.

Riskgrupper och riskfaktorer

Järnbrist drabbar definitivt vissa oftare och mer än andra. Det finns flera grupper i samhället som har större risk än andra att drabbas av järnbrist. Några av dem är:

• Menstruerande kvinnor

• Gravida och ammande kvinnor

• Vegetarianer och veganer

• De som tränar hårt

• De som är av hög ålder

• De som förlorat blod

• De som av annan orsak har svårt att ta upp järn

Om du är i en av dessa grupper kan det vara bra att ha ett extra öga på hur mycket järn du får i dig.

Menstruerande kvinnor

Kvinnor i fertil ålder förlorar en hel del blod när de har mens. När blodet försvinner kan det vara svårt för kroppen att återhämta sig genom att bilda nya röda blodkroppar. Denna orsak till järnbrist anses också vara den vanligaste.

En menstruerande kvinna förlorar i genomsnitt 1 mg järn per dygn, vilket är ganska mycket med vårt intag och upptag i åtanke – normalt sett får i oss 10-20 mg om dagen, men oftast tas bara ca 1-2 mg av detta tas upp av kroppen.

Risken att drabbas av järnbrist ökar hos de som har rikliga mensblödningar. Om det är återkommande kan du behöva ta järntabletter för att kompensera för blodförlusten. Sen finns det så klart olika typer av läkemedel för att mildra de rikliga blödningarna.

Gravida och ammande kvinnor

Gravida har ett ökat behov av järn, även om det uppvägs något av att man inte menstruerar. Av denna orsak tar gravida kvinnor ibland järntillskott för att försäkra sig om ett intag som räcker till för både mamma och foster. Oavsett tillskott kan det vara bra att ha ett extra öga på ditt intag av järn när du är gravid.

Även ammande kvinnor kan behöva extra järn. Dels behöver du rent allmänt mer näring eftersom du ammar, dels kan det också vara bra att fylla på depåerna efter graviditeten.

Veganer och vegetarianer

När du är vegan eller vegetarian exkluderar du många av de livsmedel som innehåller riktigt mycket järn. Visst finns det många sätt att kompensera, t ex bönor, frön och järnberikade produkter.

Men många av dessa innehåller mer icke-hemjärn än köttprodukter. Detta tas inte upp av kroppen på ett lika bra sätt som det hemjärn som i större utsträckning i animaliskt järn. Därför kan många veganer eller vegetarianer ligga i riskzonen för järnbrist, även med en anpassad och balanserad kost.

De som tränar hårt

När du tränar hårt gör du av med fler röda blodkroppar för att kompensera för det syre som används för att producera ny energi. Som en naturlig följd av detta är det lättare att drabbas av järnbrist om du idrottar. Lyckligtvis är många som tränar hårt ofta även intresserad av nutrition. Men det är ändå lätt att hamna på ett underskott av någon vitamin eller mineral, som t ex järn.

Hög ålder

I takt med att vi blir äldre blir det svårare att tillgodogöra sig näringsämnen, och järn är inget undantag. Därför ökar risken att drabbas av järnbrist i takt med att vi når en högre ålder. Alltså kan det vara bra att hålla alltmer koll på sitt intag, vartefter du blir äldre.

Vid blodförlust

När du förlorar blod behöver kroppen kompensera genom att skapa nytt blod. Om järnnivåerna inte står helt rätt till kan det svårt att göra det tillräckligt snabbt. Några exempel är vid yttre blodförluster vid t ex olyckshändelser eller blodgivning. Dessutom kan inre blödningar som t ex magsår och andra problem i mag-tarmkanalen leda till blodförluster.

De som har svårt att ta upp järn

Det finns flera sjukdomar som gör att det blir svårare än vanligt att ta upp järn. Några exempel är glutenintolerans, Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Vissa läkemedel kan också göra att järnupptaget blir lägre.

Provtagning och diagnos

Järnbrist diagnostiseras genom ett vanligt blodprov. Förutom att man självklart tittar på järnnivåerna vid eventuell diagnos av järnbrist är det också en vanlig del av många andra medicinska utredningar.

Om du misstänker att du lider av järnbrist kan det vara bra att ta ett prov för att ta reda på det, antingen genom att söka vård som vanligt eller genom att anlita en privat aktör som utför näringsprover av t ex järn.

Behandling av järnbrist

Järnbrist behandlas oftast med läkemedel som ökar koncentrationen av järn i blodet, allra vanligast är järntabletter. Eftersom järntabletter kan ha biverkningar brukar man sakta behöva öka dosen för att hitta rätt balans. Biverkningar brukar oftast handla om mag- och tarmproblem, som t ex diarré.

Många självbehandlar sig med kosttillskott innan de eventuellt söker vård för sina besvär. Även dessa kan ha liknande biverkningar och kan kräva upptrappning. Eftersom järn kan vara negativt i för höga doser är det viktigt att hålla sig till rekommendationerna från Livsmedelsverket och produkternas förpackningar.

Men det är troligen allra bäst att börja med det som är allra lättast att rätta till: din kosthållning. En hälsosam kost behöver innehålla balans mellan olika livsmedel, däribland järn. Några exempel på järnrika livsmedel är blod- och levermat, frön, bönor och berikade produkter. Tänk på att det järn i animaliska produkter tas upp lättare av kroppen än det från växtriket.

Ibland behandlas konstaterad järnbrist med flytande järn rakt in i blodet, antingen intravenöst eller genom injektioner. Detta görs på vårdinrättningar eftersom mängden järn måste bli rätt. Fördelen med denna typ av behandling är att järnet tas upp betydligt snabbare än när du t ex äter tabletter.

Glöm inte att C-vitamin kan hjälpa din tarm att ta upp mer järn. Av denna orsak får många med järnbrist också tillskott med vitamin C. Och denna metod fungerar även när du ändrar din kost för att öka dina järnnivåer – ett glas apelsinjuice vid sidan av järnrik kost är en vanlig metod. Glöm inte att kaffe på maten kan göra att du tar upp mindre järn.

Järnbrist och andra bristtillstånd

Även om järnbrist sedan länge varit känt som ett problem kan dagens diskussionsklimat hjälpa oss att lyfta vikten av att äta rätt. Idag diskuteras t ex D-vitaminbrist flitigt, som ett resultat av allt fler rön kring dess stora påverkan på hälsan. Även brist på magnesium, järn, zink och olika B-vitaminer har sin plats på agendan.

Förhoppningsvis ökar detta kunskapsnivån om järn och gör att fler börjar äta varierat. Dessutom kanske det kan göra att forskningen får reda på mer om järnbrist, så att vi själva kan göra mer för att undvika att drabbas. En hel del av mekanismerna kring näringsämnen är fortfarande okänd, t ex hur de interagerar med varandra i kroppen.

Om vi skulle sammanfatta järnbrist handlar mycket faktiskt om kunskap. När fler blir medvetna om vad de ska äta och olika riskgrupper för näringsbrist blir det lättare att göra något åt det. Och där har både forskarna och internet sin roll. Det har aldrig varit lättare att hitta information om hur du undviker järnbrist och andra obehagliga bristsjukdomar.

Författare: Stefan Nordström, medicinsk skribent och expert inom kost, hälsa och träning.

Uppdaterad: 2022-10-17

Källor:

1177.se

healthline.com

lakartidningen.se

doktorn.com

netdoktor.se