D-vitaminbrist – symptom, orsak och behandling
Publicerad 2019-07-03
Har du hängt med i debatten om D-vitamin och D-vitaminbrist? I så fall känner du säkert till att det är viktigt att få i sig tillräckligt av det, och att vitaminbrist kan leda till hälsoproblem. Dessutom är vi i Sverige och andra nordligt belägna länder mer utsatta, eftersom vårt intag av vitaminet till stor del kommer från solen.
Vitamin D är ett essentiellt (livsnödvändigt) näringsämne som ingår i många processer i kroppen. Eftersom vi inte kan tillverka det på egen hand behöver solens UVB-strålning och vår kost tillföra det. Vitaminet kan lagras under en viss period, men sällan tillräckligt länge för att räcka till under långa perioder utan solljus, som t ex svenska vintrar.
Men vet du vad vitaminet gör, hur brist kan visa sig, och vad du kan göra för att motverka det och förhindra att du hamnar där? Läs vidare, så berättar vi allt om D-vitaminbrist – allt från symptom till orsaker och behandling. Och hur fungerar med kosttillskott egentligen?
Vad gör vitamin D i kroppen?
Men vi börjar från början: vad gör egentligen D-vitamin i kroppen? Jo, D-vitamin påverkar hela 7 % av generna i vårt DNA, och behövs för att hantera och reglera ett antal centrala funktioner i kroppen. Bland dessa funktioner finns exempelvis vårt nervsystem, immunförsvar, skelett, våra hjärtslag och vår energinivå. Vidare spelar D-vitamin en viktig roll för sköldkörtelns funktion, det hjälper huden att andas, samt stärker lever och galla.
Den allra viktigaste och klarlagda uppgiften är dess roll i att reglera balansen av kalk i skelett och tänder. Vitamin D hjälper kroppen att ta upp kalcium, det mineral som ser till att våra ben fortsätter vara starka och må bra. Utan tillräckligt mycket D-vitamin fungerar detta inte optimalt, ofta med besvärliga symptom som följd. Kalciumbalansen är en viktig del av att förebygga osteoporos (benskörhet) när vi blir äldre, en av våra svenska folksjukdomar som alltfler verkar drabbas av.
Det finns forskning som visar att D-vitamin till och med hjälper till att skydda mot cancer. Det har visat sig att människor som utvecklar cancer ofta har låga nivåer av D-vitamin i blodet, och enligt vissa forskningsrapporter kan vitamin D ge upp emot 60 % skydd mot cancerformer som bröstcancer, tjocktarmscancer, livmodertappscancer, hjärntumör och myelom. D-vitamin kan även skydda mot diabetes typ 2.
Med tanke på D-vitaminets alla hälsofrämjande effekter, är det bra att känna till att våra D-vitamindepåer halveras ungefär var sjätte vecka under vinterhalvåret - därför kan det vara en god idé att fylla på nivåerna för att inte riskera att drabbas av D-vitaminbrist.
Symptom på D vitamin brist
Några symptom på allvarlig D-vitaminbrist är:
• Skört och missformat skelett hos barn (engelska sjukan, rakit)
• Benuppmjukning hos vuxna (osteomalaci)
• Kramper
Lindring D-vitaminbrist kan vara svår att upptäcka. Symptomen är ofta diffusa, och misstas lätt för andra åkommor. Vanligt är att man är trött, saknar energi, eller känner sig allmänt låg.
I takt med att D-vitaminbristen blir allvarligare, tilltar även symptomen och man kan uppleva muskelsvaghet, led-, muskel- och skelettsmärtor, domningar i händer och fötter och muskelkramper. Man kan även få svårigheter att resa sig och att gå i trappor.
Barn som lider av mycket stor D-vitaminbrist, riskerar att drabbas av rakit, eller ”engelska sjukan”, som den också kallas. Detta leder till en uppmjukning av skelettet, vilket bland annat kan göra barnen hjulbenta och att de har lättare att drabbas av benbrott. I Sverige är detta extremt sällsynt, men sjukdomen ökar på flera andra håll i världen.
Forskningen kring D-vitamin fortgår, och det finns ett flertal sjukdomssamband som utforskas. Och för en del av dem finns det ett visst vetenskapligt stöd, även om fynden ännu inte är helt övertygande. Några andra möjliga följder av D-vitaminbrist är:
• Försämrat immunförsvar
• Utveckling av autoimmuna sjukdomar
• Ökad risk för övervikt och hjärt-kärlsjukdomar
• Nedsatt psykisk hälsa
D-vitaminbrist och depression
Något som det talas om en del är vinterdepressioner och dess koppling till brist på vitamin D, t ex att det skulle vara en följd av det låga intaget under den mörka delen av året. Och visst kan D-vitamin vara något som spelar in, även om det också kan vara mörkret i sig som påverkar. Studier har nämligen visat att många nedstämda och deprimerade faktiskt har D-vitaminbrist.
Även om orsakssambandet ännu inte är helt klarlagt kan vi konstatera att det är mycket intressant. Dessutom är det ytterligare ett argument för att hålla uppe nivåerna och undvika D-vitaminbrist, vid sidan av benhälsan och de många andra hälsofördelarna.
Vitamin D mot förkylning och influensa
Något annat som diskuteras är D-vitaminbrist och dess koppling till infektioner, som t ex förkylningar och influensa. Studier har visat att D-vitamintillskott, vid sidan av en varierad kost, kan minska risken att drabbas av dessa. Dessutom är förekomsten av säsongsförkylningar och influensor mycket större på våra breddgrader än i t ex tropiska länder med mer solljus året om.
Vitamin D kan alltså vara en del av varför så många i Sverige blir förkylda under vintern, och visst skulle det vara skönt att slippa några av de infektionerna? I framtiden kommer vi troligen veta mer om detta, men det underlag som finns tyder på att ett samband.
Riskgrupper för brist på vitamin D
Några riskgrupper för D-vitaminbrist är:
• De som inte äter fisk eller D-vitaminberikade livsmedel
• Mörkhyade personer
• De med heltäckande klädsel
• Äldre personer över 75 år
• De som av annan orsak vistas för lite i solen
• Problem att ta upp vitamin D
En majoritet av den svenska befolkningen har idag för låg nivå av D-vitamin, åtminstone under vinterhalvåret.
2006 genomförde Livsmedelsverket en studie på svenska skolbarn. Studien visade att 80-90 % av eleverna i årskurs 2 och 5 fick i sig för lite D-vitamin. Skrämmande siffror, med tanke på hur viktigt detta vitamin är – inte minst för barn som behöver det för att bygga ett starkt skelett och starka tänder. Orsaken till att barnen hade brist på vitaminet är oklar, men då vi vet att vi får D-vitamin dels från solen, dels från kosten, är det rimligt att tro att förklaringen ligger i någon form av kombination av dessa.
Kost (äter du fet fisk?)
Vår kost är något som ytterligare avgör om vi riskerar brist på vitamin D. Eftersom fet fisk är en den bästa källan till D-vitamin kan det hjälpa en hel del om du äter flera gånger i veckan. Även berikade livsmedel som t ex mjölkprodukter och växtdrycker kan göra viss skillnad. Dock har denna faktor en ganska begränsad påverkan på vitamin D-nivåerna jämfört med det vi behöver få i oss från solen. Av denna orsak är veganer är en stor riskgrupp, trots att de till viss del kan kompensera med berikade drycker som havredryck och sojadryck.
Mörkhyade personer och heltäckande klädsel
En mer uttalad riskgrupp är annars mörkhyade personer. Anledningen till detta är att en mörkhyad person behöver 5-10 gånger så lång tid i solen, som en ljushyad person, för att tillverka samma mängd D-vitamin. Det är anledningen till att många människor som invandrat till Sverige från mer sydliga breddgrader – och som i vissa fall dessutom bär slöja – ofta drabbas av svår D-vitaminbrist. Solens strålar räcker helt enkelt inte till, på årlig basis.
Äldre personer över 75 år
Eftersom vår kropps förmåga att göra om UVB-strålning till D-vitamin blir sämre med åren, är äldre människor över 75 år ytterligare en riskgrupp. Detta är särskilt olyckligt då många av våra äldre tenderar att även komma ut i solen alltför lite. Alla som vistas för lite i solljus, speciellt under längre perioder, riskerar att drabbas av D-vitaminbrist. Lägg därtill lager av kläder och solkräm, som också hindrar upptag av D-vitamin.
I takt med att du blir äldre blir det svårare att ta upp vitaminer och mineraler. Därför räknas personer över 75 år som en riskgrupp för D-vitaminbrist. Ett högre intag rekommenderas och ett kosttillskott kan ibland vara en god idé för att t ex undvika att rubba kalkbalansen i skelettet och utveckla osteoporos.
De som inte vistas i solen
En ytterligare riskgrupp är de som av andra orsaker inte vistas tillräckligt mycket i solen. I denna grupp kan många faktiskt ingå, t ex nattarbetare och andra som av olika orsaker missar de flesta soltimmarna och därmed möjligheten till att få i sig D-vitamin från strålningen. Ibland kan dessa riskfaktorer kombineras, t ex om du både är över 75 år och inte vistas särskilt mycket i solen.
Svårt att ta upp vitamin D
Det finns även en del som av olika orsaker har svårt att ta upp vitamin D och andra näringsämnen. Ofta handlar denna riskgrupp om de som lider av mag- och tarmsjukdomar som t ex glutenintolerans (celiaki), Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Dessa påverkar möjligheten av upp näring i tarmen och föra den till blodet. Om man lider av någon av dessa sjukdomar är det bra att ha koll på sitt upptag, både av D-vitamin och andra viktiga vitaminer och mineraler.
Källor till D-vitamin
Några källor till D-vitamin är:
• Solen (absolut bäst)
• Fet fisk
• Berikade livsmedel, t ex mjölk och växtdrycker
En viss del av D-vitaminet vi tillgodogör oss, får vi genom kosten. Av våra livsmedel är det i princip bara fet fisk som kan ge tillräckligt med D-vitamin. Ett bra riktmärke är följande: ju fetare en fisk är, desto mer D-vitamin innehåller den. Lax och ål ligger i toppen, men även strömming, sill och makrill är bra. Det är dock svårt för de flesta av oss att få i sig tillräckligt med D-vitamin genom kosten; utgår vi från fisk – som alltså är den främsta källan när det gäller livsmedel – skulle vi för att täcka dagsbehovet behöva äta ca 0,6 – 1 kg kilo fet fisk varje dag! Detta är sannolikt inget som många av oss kan stoltsera med.
Den allra största delen – ca 80-90 % – av D-vitaminet, får vi med hjälp av solens strålar. Det är därför lätt att se att vi här på norra delen av jordklotet automatiskt befinner oss lite i riskzonen. För att producera vårt eget D-vitamin, behöver vår hud exponeras för solens UVB-strålning. I Sverige är det i princip bara under april-september som solen står tillräckligt högt på himlen, för att vi ska kunna nås av dessa strålar och producera det välgörande vitaminet. Genom att vistas i solljus ca 20-30 minuter om dagen under den här perioden kan vi tillgodogöra oss det D-vitamin vi behöver. Dessvärre kan vi inte lagra vitaminet mer än 3-4 månader, så framåt vårkanten är våra depåer ofta nere på alltför låga nivåer.
Om du inte hör till den sällsynta skara människor som lyckas få i dig tillräckligt med D-vitamin genom kosten, kan det vara värt att komplettera med ett tillskott – åtminstone under årets mörka månader. Våra D-vitamintabletter är helt fria från onödiga tillsatser, och tillverkas i Sverige av certifierade läkemedelsföretag.
Hur mäts D-vitaminnivåerna?
För att upptäcka D-vitaminbrist behöver nivåerna i blodet mätas. I vissa fall mäts även kalciumnivåerna som en följd, eftersom lågt vitamin D kan leda till att du får svårt att ta upp kalcium. För att mäta dina D-vitaminnivåer kan du antingen söka vård vid eventuella symptom eller beställa ett test genom en privat aktör.
D-vitaminbrist i Sverige och utomlands
Antalet diagnoser av D-vitaminbrist i Sverige har ökat kraftigt under de senare åren. Dels beror det troligen på att vi pratar om bristsjukdomar i allt större utsträckning, dels beror det på att forskarna upptäcker alltmer om dess kopplingar till vår hälsa.
Men är brist på vitamin D något som drabbar Sverige och andra solfattigare länder i större utsträckning än andra? Ja, det verkar så, vilket också är naturligt – vi kommer ju i kontakt med solen i långt mindre omfattning. Förvisso saknas pålitliga studier från många platser i världen, men det vi vet är att det definitivt är ett problem här i Sverige.
Behandling av D-vitaminbrist
Om det visar sig att du har låga nivåer och diagnostiseras med brist på vitamin D brukar behandling sättas in snabbt för att börja få upp koncentrationen i kroppen. D-vitaminbrist behandlas med läkemedel som tillför D-vitamin, ibland i kombination med kalcium. Även råd om daglig vistelse i solsken kan vara en del av behandlingen.
Kan kosttillskott hjälpa mot D vitamin brist?
Eftersom D-vitaminnivåerna är beroende av solljuset och specifika delar av kosten riskerar ganska många faktiskt att drabbas av brist. Även om ett kosttillskott inte ska ersätta det du får i dig från det du äter kan det vara ett sätt att försäkra dig om ett tillräckligt intag. Livsmedelsverket rekommenderar D-vitamintillskott till flera grupper, däribland de som inte äter fisk eller berikade livsmedel och de som inte exponeras för solen. Ibland kan vissa även ingå i flera riskgrupper på samma gång.
Slutord och sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi säga att D-vitaminbrist är något att vara uppmärksam på, speciellt om du ingår i en eller flera riskgrupper. Idag har forskarna avslöjat långt från allt som går att veta om vitamin D, och det är möjligt att ämnet har större påverkan på vår hälsa än vi tidigare trott. Allra viktigast är att vara uppmärksam på symptomen och att ta ett extra kosttillskott vid behov.
Författare: Stefan Nordström, medicinsk skribent och expert inom kost, hälsa och träning.
Uppdaterad: 2021-01-14
Källor: